dudö... [ska låta som ett fel i Jepardy]

Efter att ha lackat på en del funktioner har jag nu valt att flytta över mina fina vällästa berättelser från den här sida till en annan bloggserver. Om ni många läsare har lust att byta med så är adressen:
http://hjarterdamsroman.wordpress.com
See ya'll there!

Panshis?

Här sitter jag och njuter av tre småbarn som sover, stjärnorna på slottet och tickandet av mina bambustickor medan det röda garnet förvandlas mer och mer till en toppluva. Nej det är inte min mormor som skriver det är jag. Saga har precis gått och lagt sig och de andra syskonen ockuperar pappa och Anna-Karins famnar efter en skrikig afton. Själv väntar jag på att nästa episod av Project Runway ska streamas klart.
Eftersom min far och hans sambo ydligen har fallit in i medelålderns medelsvenska medelstandard vad gäller tv-program så är det med stor förvåning jag ser att Kjell Bergkvist är där bland alla andra skräcködlor, förlåt Tommy Körberg du är en fantastisk sångare och en stor inspirationskälla men du är rätt gammal. Det är säkert Bergkvist också men innan så har han haft en lite ungdomlig integritet. Han ger programmet en liten twist men jag har precis insett att han är precis likadan som alla sina karaktärer vilket får mig att inse att han kanske inte är en så skicklig skådis som han verkar.
Nu kanske ni tror att jag glorifierar Bergkvist totalt. Inte fallet. Blev bara förvånad för han är annorlunda än de andra människorna i alla fall.
Åh herre gud, jag är föråldrad. Bäst att sätta på episoden nu innan jag får grått hår och rynkor.
Mors Galosh!

2010

Jaha så har tiden gått så pass snabbt att det nu gått ännu ett år utan att man hinner blinka. Vad hände med känslan av att tiden står still som man hade när man var liten?
Det har varit ett ganska händelserikt år trots allt. Fyllt 18, vilket känns som år och dar sedan, lärt känna massor av nya människor mycket på grund av den nog största händelsen; Oskar. Jag orkar inte bli sentimental och rabbla upp allt som vi hunnit med de här 3.5 månaderna låt oss bara säga att det har varit en relativt bra höst med något färre hysteriska utbrott. Jag slapp dessutom fira det nya året ensam, vilket var första gången i mitt liv.
Jag tänkte att för jag har så "högt" antal läsare här så det är ju så många som bryr sig, men många av er har nog fullt upp med att tänka igenom sin egen nyårsafton och vad som egentligen hände så jag hoppar nog detaljerna. Tack ändå alla närvarande på middagen! Den blev sjukt lyckad och jag hade hur kul som helst. Vi var ett gott gäng.
Pussilusk

Avatar

Jag har ingen tur med datorer. Tror faktiskt att jag till Oskars förtjusning ska gå tillbaka för att använda google crome. Mitt Firefox kraschade just och jag förlorade hela inläggeet som jag typ nästan var klar med! Alla som känner mig vet att jag inte har tålamod för sånt här. Med rumpnissen Sixten i famnen och laptopen i knäet ska jag dock  försöka att lugn och sansat återberätta vad som stod innan allt försvann!

Avatar! Den bäsa bioupplevelse jag vart med om på väldigt länge. Minns inte riktigt senast jag var så nöjd. Senast något överträffade mina förväntningar; tro mig de var inte låga den här gången. Se den, är det enda jag kan säga. Det finns något som passar alla. Svårt att förstå hur de har kunnat blanda så mång olika genrer and make it work som Tim Gunn hade sagt.
Så gårdagen innebar en lång väntan innan det tillslut var dags att åka in och träffa den lilla skaran utav spexfamiljen. Glada tll lynnet skred vi iväg till condeco på Avenyn. Där "fick" jag en jullatte som jag avnjöt i stillsam irritation över ett visst tillägg i vår skara. Därefter begav vi oss, efter tilläggets avfärd, till bergakungen för att träffa Marcus. Resen är redan beskrivet.
Se den. Jag är på igen om någon har lust!

Segla i vind!

Annanda'n

Denna ljuva dag två dagar efter julafton då man helst inte vill stiga upp ur sängen alls. Då kroppen på något skummt vis inser att man har stressat i en hel termin och varit hyper sen man slutat skolan. Då ska man ha släktmiddag!
Missta mig inte. Det är jättemysigt att träffa släkten men just nu vill jag bara se på min streamade episod av project runway! Utan hot av att en yr höna springer om kring där nere och kanske ber om hjälp, som man vill ge henne. Utan att behöva streama om halva programmet då internett för en kort sekund laggat! Bara lugn och ro sitta och njuta större delen av dagen. Kanske ringa Julia som jag inte hunnit träffa på år och dar.
Nu verkar det iaf. som om programmet har streamat klart vilket gör mig lite mindre bitter. Jag hoppas trots allt att det blir en mysig kväll.

Go' och gla' kexchokla'!




ARRHHHG! DAMPA! Nu lagga streamingen igen OCH mamma ropar! lägligt iaf. Jag lär väl lägga till lite fler saker som det ser ut...



Nu byter jag site! 2 minuter är fan rekord.... Jag rekomenderar inte fre online episodes om ni har lust att stream a något trevligt tv-program ni missat! Det suger. Tror det är bäst att sluta blogga nu, jag börjar bli arg på allvar.

Hoppas ni har en fortsatt trevlig julhelg.

Jaha...

Så sitter man här tillslut och skriver blogg-inlägg som resten av de drygt 1700 svenskar på denna blogg. När man har ansett att bloggande är något för de som inte tycker att facebook är tillräckligt för att uttrycka sina egna problem. Eller skryta om sitt livs bragder i form av flest och roligaste kompisar, fetast fester och tätaste stalkinglistor. Så blir man en irroni på sig själv på nått vis. 
   Juldagen alltså. De flesta i min årskurs ska ut och göra stan i natt. Inte jag. Jag borde väl vara en av de flest,a men orkar man gå ut på juldagen har man inte haft en tillräckligt kaosig jul enligt min mening. Så efter att jag strosat klart i mitt nattlinne hos mormor och vi tagit vår årliga julpromenad i snöregnet, som mer och mer går över i regn, ska jag till Johans pappa med familjen. 
   Kaos är vårat kodord i den här sidan släkten. Jag har fyra, sidor alltså. De är lite svåra att förstå så jag tänkte att ett släktträd kunde kanske pryda bloggen lite senare. Många tycker att Kaos är ett negativt laddat ord. Här är det ett oundvikligt statement. Ett bidrag från att 7 högljuda kvinnor (inklusive min lillasyster och jag) i den söderlundska tjejmaffian samlas och försöker prata på en gång. 'Cause that's how we do it!
   Det är lite lustigt att jag har en så splittrad julafton. Jag menar: Först jul hos farmor och farfar. Stillsamt och fullt av julefrid. Sill, skinka, lax, sillsallad, lutfisk med vitpeppar - eller kryddpeppar beroende på vilken sida i striden man har anpassat sig till, risalamalta. I år nöjde vi oss med Sill, lax, sillsalad till macka och sedan kaffe. Det blir lite så varannat år. Därefter Kalle och tomte nummer ett. Packa bilen full med barn och packet, hur kan det vara svårare att få in allt efter packeten är uppackade? Vi fick vara glada som fick plats med småbröderna. Sen leverans av mig och Klara till mormor och morfar; Kaos av att hela klanen möter en i dörren, vilket fortsätter genom hela kvällen som ett härligt bihang. Sill, jansons, lax, skinka, sillsallad, köttbubllar, korv, rödkol, revben... Jag kan tillägga att det här var det första året jag kunnat äta mycket till julbord på detta julfirande. Sen kommer tomte nummer två. Vid det här laget börjar man bli lite sliten. Om man har tur så har man hormoner och översvallande intryck under kontroll. Annars kan denna intensiva kväll sluta i oförklarliga tårar.
   Så jag tycker att det är rätt underbyggt att jag inte ska ut ikväll.

Tack alla kära familjemedlemmar för en otroligt bra julafton! God fortsättning alla obefintliga läsare.
Ät gröt, bli söt! Pussilusk


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0